En inte helt vanlig onsdag.

Under min springtur på förmiddagen igår sprack det tunna molntäcket upp och när jag kom hem såg jag ut ungefär som att jag blivit puttad i en pool. Jag antar att min nordiska kropp inte vant sig vid det kaliforniska klimatet riktigt än.
Sen väntade en fantastisk dag, både vädermässigt och på andra sätt. När Marcus var klar i skolan promenerade vi iväg och tittade på utsikten från Russian Hill. Då ringde plötsligt Andrea, en medelålders kvinna och vän till Marcus som är otroligt fascinerande. Vi mötte upp henne vid ett café och hängde sedan med henne hela eftermiddagen. Svängde förbi San Francisco Art Institute, gick ner till North Beach där vi träffade hennes vän som varit roadie till Bob Dylan (!) och blev visade hörnet av Café Trieste där Allen Ginsberg skrev Howl. Det kändes som ett väldigt privilegium att bli guidad runt av någon som bott i staden så länge. Hon hade massor av intressanta historier och anekdoter om många av de platser vi passerade, information som man aldrig skulle hittat annars.
Efter att ha passerat China Town gick vi hem och vilade, eller ja, Marcus pluggade och jag sov...

Jag var jättedålig på att ta kort igår, men tröstar mig med att vi kommer hamna i North Beach många fler gånger under min månad här, i alla fall om jag känner oss rätt.

Han posar inte ens, fastän man skulle kunna tro det.

En liten bit av Grant St.

Glad, men solbränd, tjej.