Sen sprang jag vidare mot Friskis och pappa. Det gick himla bra och jag kände mig jättestark, tur det för sist gick det så dåligt att jag ville gråta.
Efter lite strosande på stan mötte jag upp Annette för att äta middag på Hellas. Det var mycket trevligare att träffa henne än vad maten var god, om ni förstår. När vi ätit upp och kände oss lite pressade av alla andra som ville ha bord gick vi till Filmstaden och såg Django Unchained.
Älskade den!
Och frukta icke den dåliga bildkvalitén, sitter i skrivande stund och tittar på en ny kamera (pirr i magen!). Lever i tron om att den kommer att förändra allt och på köpet göra mig till en bättre fotograf.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar